Som en Fågel Fenix.

Jag möter många människor, framförallt ungdomar, i mitt jobb. De tycks tro att livet här alltid är lätt. Som att genom man fötts här så har man automatiskt ett frikort till det glassiga livet. Och kanske de har rätt. I jämförelse har jag kanske ett glassigt liv. Trots att jag förlorat en bit av min…

Ensam socka sökes…?

Godmorgon! Jag sitter och väntar på att få dricka mitt kaffe. Om ca 20 minuter är fastan över för denna gång (skrevs alltså imorse). Jag har blivit så mycket piggare. Och ni vet väl hur jag ALLTID brukade somna med Amira förut. Det händer nästan aldrig längre. Förutom igår. Efter 1,5 timmes promenad blev läggningen…

Att vara den som väljer livet.

På många av mina inlägg så väljer jag att skriva in etiketter. Små ord som beskriver vad inlägget handlar om. Jag har märkt att jag på de flesta skriver in ”att välja livet”, ”livsval”, ”välja framtid” och så vidare. Även om inlägget handlar om LCHF, renovering eller nåt annat random. För det är ju så….

Mammalivet med en tagg och en törn.

Idag har varit en så härlig dag! Faktiskt. Ihsan har jobbat och det brukar vara tungt. Jag har fortfarande inte vant mig vid att ha två små liv. Men idag har allt flutit på. Jag har till och med lyckats storhandla med dem utan att nån tappade humöret. Heja! Valprummet har städats. Äntligen är allt…

Här är livet som förut.

Semestern har börjat för oss och livet känns faktiskt ganska som vanligt. Sådär som förut. Hampus känns nära här och med allt liv i hans bilder så kan jag omöjligt få in att han är död. Inte ens när jag skriver ordet så känns det som en sanning. Som att han fortfarande är hos sin…

Valparna och kontraster.

Våra valpar har kommit. Hur söta som helst! Till och med en kattmänniska kan se det. En sån som jag alltså. Valparna har tagit över Amiras existens. Hon leker och lever valpar nu. Hennes största gosedjur är mamma och alla andra nallar är valparna. Ja, för så många valpar blev det. 12 st gosiga. Många…

Att ta hand om en gravsten.

Ikväll var jag till graven igen. Jag liksom nästan sprang dit. Inombords nästan förväntansfull. Pirrig. Jag kom på mig själv att tänka att det kändes som att han skulle vara där. Min lilla pojke. Det som fanns där var en gravsten täckt med snö. Jag försökte skotta mig fram eftersom gången dit var full med…

Att ta tillvara på varann, såhär efteråt.

Jag vill dela ett meddelande jag fått faktiskt från mediet som jag gick till. Man får tro eller inte tro på just det mediala men det hon skrev gick rätt in: ”Jag bär även med mig en känsla sen vårt möte. Kanske att du känner att du inte tog tillvara tiden med Hampus? Men det…

Det finns en människa inuti.

Jag ser en människa inuti mig. Hon är mamma. Hon syns alltjämt. Hon har tappat det. Av sorg. Hon är rödgråten. Hennes hår är långt. Svart. Hon har en klänning. Sönderriven av väder och vind. Jag ser hur stormen i regnet får den att fladdra. Det rinner tårar ned för hennes kind. De är svarta…

I den där vanligheten.

Haha. Så känns det. Så nervös har jag varit för att fira jul. För gråten på julafton. För saknaden. För att se glädjen och känna stinget. Det där hemska hugget. Av sorg. Men ändå längtat för barnens skull. Amiras i alla fall som längtar så till julafton. Och alla julklapparna. Och helt plötsligt skrattar livet…