Brev till dig, älskling!

-”Mamma, med papper och penna kan man göra vadsomhelst. Papper, penna och fantasi.” Ja så sa du Hampus. För 7 år sedan. Jag älskar att du alltid tänkte så. Som att allt var möjligt. Är jag endel av det? Jag tror det. Det var alltid viktigast för mig. Att du skulle vara öppen. Se möjligheter….

Minnen av dig

Haha, alltså Hampus. Ikväll helt från ingenstans: -”Men mamma, du ser inte ut som Barbie. Barbie har smink, det har inte du. Men det är enda skillnaden.” Hampus sa såna fina saker till mig. Hela livet. För det var en komplimang. Och jag tog det som en. Det känns konstigt nu. Den där pojken som…

Sådär som Ida Backlund.

Jag märker att många av mina inlägg handlar om de kraftiga svängarna. Men nånstans lär jag känna mig själv nu. Också. Det blir som en bearbetning av tiden som är. Den Maja som fanns förr. Hon minns jag knappt. Jag försöker plantera blommor. Sådär som Ida Backlund. Men det är svårt att få dem att…

I den där vanligheten.

Haha. Så känns det. Så nervös har jag varit för att fira jul. För gråten på julafton. För saknaden. För att se glädjen och känna stinget. Det där hemska hugget. Av sorg. Men ändå längtat för barnens skull. Amiras i alla fall som längtar så till julafton. Och alla julklapparna. Och helt plötsligt skrattar livet…

Drömmar tar en framåt.

Eftersom det är full renovering hemma hos oss så är inredningen ganska eftersatt. Jag minns att jag någon vecka efter att Hampus dött valde att köpa nya soffkuddar. Något som jag längtat efter. Innan allt det här. Det blev på något vis ett tecken på att Hampus hade haft rätt. Det här han sa om…

Ännu ett brev, till dig min älskade.

Hej Hampus, Hur har du det? Jag vill tro att du har det bra. Att alla hjälper varandra där du är. Sådär som du alltid gjorde här. Att det nånstans lönar sig att du var så fantastisk. Vi var på Avion för ett tag sedan. Kommer du ihåg när Avion öppnade? Jag hade lovat dig…