I nuet där vi lever.

Här sitter jag i morgonrocken, fortfarande lite febrig. Amira äter frukost framför IPaden. Sådär som hon inte borde. Men vem är perfekt förälder när man är sjuk? Enligt rapport har Maryam kräkts. Och efter en vecka av diarre; Hur länge kan man ha magsjuka egentligen? Nån som vet? Dessa dagar har jag både ätit socker och totalt lagt ner allt vad rörelse heter. Men det … Fortsätt läsa I nuet där vi lever.

Tre saker som driver mig framåt.

Ett nytt år, många nya möjligheter. Det var min inställning förut. Till allt. Allt skulle lösas. Allt kunde lösas. Det känns som nyss men ändå som aldrig. Kommer den människan tillbaka? Men jag har ändå saker som håller mig uppe. Ja, förutom familjen. Att se barnen utvecklas alla deras små steg framåt gör underverk på mig själv också. Förra året skrev vi lappar på nyår. … Fortsätt läsa Tre saker som driver mig framåt.

Sockernollad!

Ja, jag är det faktiskt. Jag tror det. Igår åt jag kakor men mamma hade bakat speciella. Såna som inte gör att blodsockret rusar. Såna med sötströ istället. Och jag är nöjd. Älskar att jag är så beslutsam denna gång. Promenaderna brister jag på. Motivationen fanns före magsjukan. Nu är den borta. Både magsjukan och motivationen. Jag försöker också hålla nere portionerna. För den här … Fortsätt läsa Sockernollad!

Positivt med Sockernoll

Mitt Sockernoll har på ett sätt fått en alldeles flygande start. Det positiva med magsjukan är att jag haft absolut noll längtan till all slags socker. Jag har inte haft längtan till nån typ av mat heller iofs. Den första värsta tiden med sockerabstinens har alltså dolts av värsta magsjukan. Känns på nåt sätt som att Hampus haft ett stort finger med. Det låter kanske … Fortsätt läsa Positivt med Sockernoll