Jag gråter hellre, än att låtsas som att han inte funnits.

Nu kommer snart årsdagen av hans död. Och min födelsedag. Det är en så surrealistisk blandning av två oförenliga saker. Ska jag fira min födelsedag eller sörja hans död? Och hur gör man båda samtidigt? Och jag vet, att det också blir svårt för många av er som känner mig och/eller följer mig här. På Facebook kommer det stå att jag går in i den djupaste av sorg. Och hur förenar man det med grattis?

Tråkigt nog, är jag långtifrån ensam om att finnas i den här situationen. Inte allas barn dog på deras födelsedag men det finns många andra mammor som kommer att ha en tom famn på såna här årsdagar. Även om många av de mammorna också har andra barn, finns det alltid en tom plats i hjärtat.

Jag hörde en så bra beskrivning i ett barnprogram en gång. Barnet frågade sin mamma om hon skulle sluta älska henne när mamman fick ett till barn. Och mamman säger att för varje barn så växer hjärtat. Nog borde det väl vara därför, som mitt hjärta alltid kommer vara tomt där han växt sig fast från och med dagen jag blev gravid. Och kanske kärleken till och med började innan dess.

Jag älskar när människor pratar om Hampus. Ibland får jag en kommentar om hur mycket syskonen liknar honom, eller hur mycket han liknade mig, och jag blir glad. Ibland kan jag fortfarande få ett minne från någon som minns sitt första möte med honom eller något speciellt som han gjorde. Ibland får jag också höra från nån klasskompis mamma att deras barn gått till hans grav eller att hen pratat om honom. Jag blir glad. Och det ger mig tröst.

Det stora problemet är ju alltid att människor fått lära sig att gester måste vara så stora. Kanske allra helst på speciella dagar. Att alla ord ska komma ut rätt. Men det finns många små sätt som är alldeles tillräckliga. Så länge det är omtanke bakom.

Berätta ett minne. Skicka mig ett hjärta. Krama om mig. Krama min hand. Ge mig en blick som visar att du bekräftar det som hänt mig. Skicka ett meddelande. Skänk pengar till nån organisation i hans namn.

Den största gåvan är nog ändå att fråga mig om honom och låta mig berätta. Även om han saknar en framtid, så delade jag en historia med honom precis som vilken förälder som helst. Nånstans läste jag nånting sådär klokt så det fastnar:

Snälla, prata om min älskade, även fast han inte finns. Att gråta ger mig mer tröst, än att låtsas att han aldrig funnits.”

4 kommentarer Lägg till

  1. Morfar skriver:

    Så sanna och fina ord❤️ Med finaste Hampus i centrum för våra tankar❤️

    Gilla

  2. Maria Gustavsson skriver:

    ❤️ Jag kan fortfarande höra Hampus röst och se hans pliriga leende. Varje dag jag går in i ett klassrum och ska tända eller släcka lamporna så hör jag honom säga ”tredje knappen från vänster”. Han tyckte nog att alla vi lärare var virriga och tryckte på alla konstiga knappar. Det var hans standardsvar till alla som försökte. Jag brukar också avsluta mina lektioner med ett leende då jag ser att jag inte suddat tavlan, jag vet att Hampus också skulle le – han brukade alltid påpeka efter franskalektionen att Jessica glömde att sudda. Bara små saker, men det går inte en dag i skolan utan att jag sänder honom och familjen en tanke ❤️

    Gilla

  3. Maria Gustavsson skriver:

    ❤️ Jag kan fortfarande höra Hampus röst och se hans pliriga leende. Varje dag jag går in i ett klassrum och ska tända eller släcka lamporna så hör jag honom säga ”tredje knappen från vänster”. Han tyckte nog att alla vi lärare var virriga och tryckte på alla konstiga knappar. Det var hans standardsvar till alla som försökte. Jag brukar också avsluta mina lektioner med ett leende då jag ser att jag inte suddat tavlan, jag vet att Hampus också skulle le – han brukade alltid påpeka efter franskalektionen att Jessica glömde att sudda. Bara små saker, men det går inte en dag i skolan utan att jag sänder honom och familjen en tanke ❤️ ❤️❤️

    Gilla

    1. majaerika skriver:

      Åh tack snälla Maria för dina minnen. Så fantastiskt att få från skolan ❤️💔

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s