Då blev det dags igen.

Tack alla ni som gått igenom min resa igen. När jag delat vad som hände på Facebook. Igen. Jag kan nog inte beskriva hur innerligt tacksam jag är att jag skrev så pass detaljerat då. Jag sugs in i händelserna igen. Jag står där med Hampus. Och han finns där. Med mig. Även fast han inte levde så är det ändå min känsla, att på IVA fanns han med mig. För sista gången fick jag röra honom.

Idag är det måndag och de flesta av oss ska försöka återgå till det normala efter förra veckans sjukdomar. Ögoninflammationen är över för alla utom för mig. Ihsan ska till skolan, barnen ska till förskolan.

Denna måndag är också dagen då jag ska försöka träna igen. Jag ska ta pappa med mig och komma mig igenom nystarten. Det blir väl lättare så. Jag brukar säga att jag helst tränar ensam, men pappa är nåt annat 🙂

Igår hälsade vi på lite släktingar och barnen fick leka av sig. Amira fick sig nya glitterskor för att de vuxit ur dem. Fantastiskt. Hon släppte de inte ur sikte igår, inte ens i sömnen, och direkt imorse åkte de på fötterna.

Idag är det måndag och faktiskt tror jag det här blir en härlig vecka. Jag hoppas det i alla fall.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s