Är du fåfäng?

Nedanstående text är tagen från Inlandsaktivisterna. För att hela Sverige måste få leva. Jag tycker att det säger sig självt. Så självklart det låter. Men varför ges inte Norrlands inland förutsättningarna för att dess medborgare ska kunna bo kvar, frodas och ha ett lika fantastiskt eller inte fantastiskt liv som de i städerna?

Texten nedan har min syster skrivit. Utifrån hennes känsla sen hon klev in i rummet där Hampus låg död. Sista vilan.

”Modernt, trendigt och inne. Tre ord som endast är förenat med staden. Och när något är på ett vis, behövs också dess motsats och då får inlandssamhället stå för det omoderna, icke trendiga och det som är ute.

Det gör mig lite sorgsen. För vad som är vackert är ju upp till var och en, oavsett var man bor. Det skapar också ett större konsumtionsbehov för att hänga med i varje ny trend. Något vår planet inte klarar av. I det långa loppet tror jag att det är fruktlöst att mata fåfängan. Häng med i mina tankar här. ➡️

Någon mer än jag som försöker föra in mer mening i livet? Mening för dig själv alltså. Inte mening med syfte att mata din fåfänga för att andra ska uppskatta ditt utseende eller anseende.

Om jag går till mig själv så ger det mig såklart en tillfällig tillfredställelse men det ger mig inte mening. Det är inte givande på ett sätt som skapar trygghet och en rofylld glädje. Fåfängan vill bara ha mer. Den nöjer sig inte med en tillfällig tillfredställelse.

Första gången jag riktigt slogs av hur extremt meningslöst fåfänga kan vara, var när jag såg att ett ungt liv hade släckts. Hur allt som var levande och meningsfullt inte längre fungerade, kroppen var enbart det som bar det som en gång gav liv. Sedan dess kämpar jag med att inte låta fåfänga ta så stor plats i mitt liv. För den tar onödig energi.

Det som sägs vara motsatsen till fåfänga är ödmjukhet och givande. Så jag behöver göra aktiva val för att lista ut vad som är givande för mig. Är det de trendigaste kläderna eller det nyaste köket? Eller är det relationen med mig själv och med mina närmaste? Önskan om att vara ansedd är ju förenat med status i gruppen. Och status är, rent evolutionärt, förenat överlevnad.

Med den vetskapen försöker jag att vara ödmjuk inför att jag inte alltid lyckas. Mitt uppe i livet med tre små barn, jobb och andra aktiviteter, är tid med familjen något som är väldigt viktigt för mig. Helst oplanerad så vi kan ta dagen som den kommer. Enkla aktiviteter är allra bäst – som att spela sällskapsspel, sitta nära i tv-soffan, cykla en runda eller sparka runt kvarteret. Något som varken kräver trend eller modernitet.

Vad fyller ditt liv med mening? 🌟”

Är du inlandsaktivist? Då vill jag tipsa om deras konto. De finns både på Facebook och på Instagram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s