Sluta med napp.

Eller tutte som vi säger. Kanske är jag en hård förälder, men när tutten försvann (tredje på ett dygn :p) då slutade vi med den. Bara sådär. Helt abrupt en kväll innan läggning för natten.

Jag har tänkt på det ett tag faktiskt, på grund av tandpåverkan och sent tal. Det går förstås att minska på användningen, men den är så förbaskat lätt att ta till. Ni vet, när den finns där och erbjuder gnäll-lättnad en liten stund. Är det bara jag, eller är tutten också en hel del för trötta/stressade mammor och pappor?

Det har i alla fall gått toppen. Läggningarna tar lite längre tid. De är också helt omöjliga om hon inte är riktigt trött. Men det känns normalt. Precis som sin storasyster som aldrig haft tutte. Jag försöker trycka dit en snutte, men det är smått omöjligt. Igen, precis som med storasyster.

Vi får se vad förskolan säger, men jag är säker att det för Maryam är det allra bästa. Redan nu så känns det som det kommer fler ord. Fast det kanske jag hittar på? Kanske det inte ger effekt efter bara 1,5 dygn? Hon får i alla fall mer möjligheter. Och eftersom hon inte verkar sakna den så fortsätter vi.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s