För drivkraften inom mig på nytt jobb.

Jag ska börja jobba på fritidsgård! Jag har noll koll vad man egentligen gör där, men jag tror det blir bra. Min hjärna har redan börjat snurra. Sådär som den alltid gör när den brinner för något. Jag hoppas det finns plats för elden och att den får sitt spelrum.

Men jag grät, på det gamla jobbet. Och jag mår fortfarande dåligt över att lämna de ungdomar som jag så innerligt ville hjälpa. Så fina människor som bara hamnat snett på grund av krig, död och/eller fattigdom. Det är då man på riktigt inser hur orättvis världen faktiskt är. Och ännu mer orättvis för att vi stänger våra gränser. Och hjärtan.

Ropstugan och Alcatraz, det är där jag kommer finnas men det känns också lite nervöst. Jag kommer ju träffa en hel del av Hampus kompisar och klasskamrater. Hur kommer de att agera gentemot mig? Kommer vi prata om det? Om honom? Kommer vi låtsas som ingenting? Svårt för mig. Och säkert också för de.

Eller kanske de glömt? Kanske de inte alls tänker på det längre? I början tittade de så intensivt på mig. Hälsade så ordentligt. Men de gör inte längre.

Kul blir det i alla fall och jag längtar! Och kanske det är där jag ska jobba för det: för barns rätt till en trygg skolgång.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s