Nu, kommer du?

Jag sitter här.

Nu.

Är du med mig?

Tittar du på mig?

stryker min kind?

Säger du till mig

att det är okej?

Jag hör dig inte.

Jag ser ditt leende.

Framför mig.

Nu.

Men jag kan inte höra dig.

Kan du höra mig?

Jag gråter.

Nu.

Tröstar du mig?

Lägger du ditt huvud

mot min axel

och säger att det går bra?

Jag önskar tecken.

Jag får inga.

Kan du ändå vara där?

Kan du se mig?

Om jag blundar

hör jag ditt skratt.

Högt.

Tydligt.

Men jag öppnar ögonen.

Tyst.

Jag sitter här.

Nu.

Jag väntar.

Kommer du?

Foto: Alexandra Nilsson

En reaktion på ”Nu, kommer du?

  1. Emma Andrén skriver:

    Åh jag känner så väl igen den känslan, att man längtar efter tecken. Man önskar, söker, känmer in, ber om det, ber om besök i drömmen, men man känner inget. Besvikelse. Sorg. Ensamhet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s