Jag tar tillbaka.

Jag tar tillbaka det jag sa.

I tidningen.

Det är faktiskt inte rädslan som är värst.

Den är jättejobbig.

Tröttsam.

Irriterande.

Trotsig.

Men känslan av misslyckande

är ändå det som skadar mest.

När ens barn lever

har man dåligt samvete ibland.

För de där gångerna man skriker.

Blir lite för arg.

De där gångerna man inte har räckt till

och inte kunnat trösta.

Ja för allt man tänkt

att man ska rätta till sen.

Det fräter inom mig nu.

De där gångerna jag inte höll mig lugn

sådär som jag borde

för att jag var alldeles trött.

Eller stressad.

Dagen han dog

tappade jag möjligheten att rätta till nåt.

Det enda som finns kvar är samvetet.

Det dåliga.

Förutom kärleken

och minnena.

Ofta fräter det dåliga samvetet

sönder allt det goda.

Som dåligt samvete brukar göra.

Jag vill göra allting rätt igen.

Men jag får aldrig den chansen.

Aldrig mer får jag ge

extra fika mitt i veckan.

Aldrig mer en extra kram.

Aldrig mer en extra spelstund.

Aldrig mer får jag göra

de där sakerna man gör

som säger ”jag älskar dig, förlåt”.

En reaktion på ”Jag tar tillbaka.

  1. Jag håller med💔😢 MEN jag vet också att DU alltid alltid gjort ditt bästa, men jag förstår som sagt din känsla💔❤️

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s