Tomhet och tröttnad.

Förut bar människor sorgeband

under ett helt år.

Jag undrar vad som hände sen?

Om jag burit sorgeband

skulle jag snart ha behövt ta av det.

Ibland känns det som

att jag mår sämre än nånsin.

Och jag är trött.

Trött fysiskt.

Trött psykiskt.

Trött mentalt.

Trött på att kämpa.

Trött på att vara den

som ska dämpa sina känslor.

Jag är inte den jag var förut.

Jag biter av snabbt.

Blir snabbt irriterad.

Det är få som fattar.

Tar det personligt.

Och jag orkar inte be om ursäkt.

Trött på att vara den som förväntas förstå.

Snart har det gått ett år.

Knappt någon minns längre.

Knappt någon frågar hur jag egentligen mår.

Folk vill väl fortsätta med sitt.

Livet är tomt.

Fyllt med resten av familjen.

Men ändå så fruktansvärt tomt.

Jag la all kraft på att julen skulle bli bra.

I förväg.

Sen blev julen knappt nåt.

Pga magsjuka.

Sen kom nyår.

Så all kraft gick dit.

Den sista högtiden jag firade med Hampus.

Det blev inte heller nåt av det.

Pga magsjuka.

Nu är all kraft slut.

Känns det som i alla fall.

Och livet är ett enda kaos.

Fram till den där årsdagen.

Kommer tomheten sen också?

Och sen hans födelsedag.

Är det så jag lever nu?

5 reaktioner till “Tomhet och tröttnad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s