En stund med dig

Igår brakade jag ihop.

I tårar.

Hårdare än tidigare.

Den gråten som fanns i början.

Den gråten som slet isär.

Jag kände den på väg.

Jag gick ut och tog Hampus foto med mig.

Det stora fotot

med samma bild som är på graven.

Strök hans hår.

För en sekund kunde jag känna det igen.

Håret.

Hans magiska hår.

Och i nästa sekund

kände jag hans huvud på min axel.

Sådär som han alltid gjorde.

Jag fick en varm känsla inom mig.

Och jag grät mer.

Jag kramade fotot så hårt.

Precis som om han kommit tillbaka.

Sen strök jag hans kind.

Och känslan försvann.

Där var ju ett glas bara.

Hårt och kallt.

Jag strök hans hår igen.

Men nej, inget…

Känslan försvann.

Men gråten bara blev starkare.


2 reaktioner på ”En stund med dig

  1. 💔❤️ Älskade Maja! Ja det var verkligen hans sätt, att sätta sig bredvid och sedan försiktigt luta mot axeln. Det gav alltid en varm, nära känsla av äkta kärlek❤️

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s