Samla dagar till ett liv…

Idag är vi samlade i princip hela familjen.

Med storebror och familj från Kumla här.

Ljuvligt.

Barnen skrattar så de kiknar.

Och skriker av glädje.

Endel gråt kommer också

men det är väl oundvikligt.

Jag ser dig, Hampus.

Som storkusinen.

Lekandes med alla.

Du var en superhjälte i deras ögon.

Jag ser Amiras ögon glittra

när hon tittar på de större,

Sådär som hon skulle ha tittat på dig.

Sin storebror.

”Min Hampus” säger hon.

Stolt.

Bestämd.

Jag brukar säga

att det ju också är mormors Hampus

när hon tex ser ett foto i mormors lägenhet

”Nää, det är min Hampus”.

———————

När jag stannar upp så känner jag

att livet är så fruktansvärt fasansfullt.

Och jag varje kväll måste tänka:

”Jag tar en dag till. Bara.”

Men om jag tänker så varje kväll

så borde jag väl få ihop ett helt liv?

——————-

Ni är flera som kommit fram idag.

Tack för det.

Nästan varenda har sagt

att ni inte vet vad ni ska säga.

Och det vet inte jag heller.

Vad jag ska säga.

När ni tillåter er själva att vara fumliga

så tillåter ni också mig.

Att vara fri.

Att inte prestera i ord tillbaka.

Att bara känna.

En kram räcker gott.

En varm kram.

Ett litet tryck

med medkänsla.

Det säger mer en tusen ord.

Faktiskt.


4 reaktioner på ”Samla dagar till ett liv…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s