”I hope that you remember me.”

Dags för jobb igen!

Sommar. Sol. Värme.

En ungdom som grillar.

Och musik.

Härlig stämning

och jag är glad.

Vi skrattar.

Pratar om allt möjligt.

Kubb.

Tills plötsligt.

”I see fire”.

Hampus favoritlåt.

Och en av de som sjöngs

på begravningen.

Låten i hans bildspel.

Jag gick.

Kände tårarna ansamlas.

Gråten fastnade i halsen.

Små saker

som gör att världen rämnar.

Endel blir förskräckta.

Ber om ursäkt.

När jag börjar gråta.

Tror att det är något de sagt.

Eller gjort.

Men så är det ju aldrig.

Det är min verklighet

som gör att tårarna kommer.

Inget kan göra mig mer ledsen

än den verklighet jag lever i.

36 år

och jag kommer aldrig

uppleva riktig lycka igen.

Inte utan en tagg.

Mina barn

är meningen med mitt liv.

Så känner jag.

Och endel av den meningen

är borta nu.


4 reaktioner på ””I hope that you remember me.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s