Midsommar i en stuga.

Utanför Umeå.

Hampus hade älskat det.

Det är fantastiskt fint här.

De pratar om sällskapsspel.

Men det för mina tankar till Hampus.

Alla spel som vi spelat.

Och det finns en video.

Där han spelar.

Som jag ser om och om igen.

Hursomhelst har vi det bra.

Vi skrattar.

Maryam kryper runt.

Amira springer omkring.

Önskar vädret var bättre bara.

Typiskt midsommar.

Jag har inte sett en enda midsommarstång.

Trist faktiskt.

Förra året firade vi med Hampus.

Det var kallt och blåsigt vid havet.

Så vi åkte hem

och åt jordgubbar.

Han spelade mestadels.

Det var verkligen det han älskade mest.

Mina barn.

Så jag älskar mina barn.

Så jag älskar

att spendera all tid med dem.

Att se dem le

av att livet kan ge.

Och att trösta dem

när de blir ledsna.