Kulturskillnader och mammaskap.

Den här helgen jobbar jag.

Och vi har lämnat Amira.

Hos mormor.

Hos moster.

Och hos kusinerna.

Jag går med ångest.

Amira bryr sig inte alls.

Hon lever i stunden.

Och i stunden mår hon fantastiskt.

Jag saknar henne något oerhört.

Jag tror hon också saknar mig.

Men tiden går snabbt.


På jobbet blir det en del prat om Hampus nu.

Såsom jag ville.

Det känns bättre så.

Att ha honom nära.

Jag märker en skillnad.

En kulturskillnad.

Från utländska personer kommer ofta:

”Livet. Livet är såhär.”

Sorgset.

Och som att det är en självklarhet.

Men också jobbigt.

Som att vi möts i någon slags samförstånd.

Att livet är förbannat orättvist och tufft.

Sen tar vi oss därifrån.

I stunden.

Tillsammans.

Det är en kontrast mot

”Var stark.”

”Tänk på de andra.”

”Jag förstår inte hur du klarar det.”

 

One thought on “Kulturskillnader och mammaskap.

Add yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Med kraft från WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: