”Klara…!”

Jag tänkte att vi skulle träna in vår adress.

För Amira alltså.

Är det någon som ska försvinna

så röstar jag på henne.

Och eftersom jag lyckades rymma

med trehjulingen i Norsjö

så har hon det ju i generna tänker jag.

Skämt åsido.

Vi började öva adressen.

Det gick toppen!

Sen skulle vi visa pappa.

Då blev hon tyst.

Verkade helt nollställd.

Jag skulle försöka hjälpa henne.

Och började: ”Klara…?”

Hon skiner upp

och utbrister:

-”Färdiga gååååå!”

Vi har en bit kvar!

Annonser

En reaktion på ””Klara…!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s