Gravsten och familjestunder.

Jag fick en bild skickad till mig (tack!)

på Hampus gravsten.

Den satt uppe nu.

Pappa och ena dotter hade åkt

och jag skulle egentligen vila

när den minsta sov.

Jag kände mig tvungen.

Att ta mig i kragen.

Det är väl märkligt

att jag fanns vid Hampus sida.

Till och med i kistan.

Men att gå till kyrkogården är så svårt.

På nåt sätt blir det mer definitivt där.

Hur märkligt den än kan låta.

Det blir fel igen när alla jag möter där

är minst 40 år äldre.

När sambon kom hem

hade jag hunnit både duscha

och göra iordning bad till honom.

Det hör inte till vanligheterna.

Men kände att han behövde lite tid.

Bara med sig själv.

Musiken.

Och tända ljus.

Har jag sagt att jag älskar vårt nya badrum!

Sen har vi haft en mysig dag.

Grillat.

Lekt.

Gått promenad med hundarna.

Och sen varit föräldrar

som efter middagen fasar

över att det är 1,5 timme

tills barnen ska sova.

Igår fick jag blommor igen.

Så fina att de är mina nya favoriter.

De pionerna alltså.

Det här med att människor tänker på oss.

Fortfarande.

Det betyder allt.

Ni som finns för oss.

Även om det är minsta lilla.

Tack!

2 thoughts on “Gravsten och familjestunder.

Add yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Med kraft från WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: