Maryam, vår solstråle!

Maryam gråter i princip aldrig.

Ärligt talat trodde jag att det var nåt fel.

I början.

Hon låg liksom bara där.

Hela tiden.

Skönt förstås.

Men konstigt.

BVC sa att jag lyckades ge henne lugn.

Att hon var nöjd.

Men jag var tveksam.

Sen började det hända saker.

Innan hon började le, skrattade hon.

Oj så kittlig!

Sen kom leendet.

Och det slutar liksom aldrig komma.

Hon är vår solstråle.

Hampus valde henne.

När jag bad om hjälp.

Hon var ju så snäll.

När hon var riktigt liten

brukade hon ligga på hans bröst

när han spelade tv-spel.

Det enda som är med Maryam

är att ibland ibland skriker hon till.

Ett gråt som säger

att all världens olycka drabbat henne.

Från absolut ingenstans.

Så blev det ibland när Hampus bar henne.

Han såg så chockad ut.

Minns tydligt hans min.

”Vad hände?”

Och så skrattade han till lite.

Ett skratt som litegrann

bara lite

avslöjade att blev lite nervös.

”Heeeej syrran, heeeej syrran”

sa han alltid.

Med en såndär röst man får med bebisar.

Fick hennes leende såklart.

Och hon hans.

Så fina de var tillsammans.


En reaktion på ”Maryam, vår solstråle!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s