Hur har vi det då?
Livet pågår ju för fullt.
Även om det helt stannat av.
Skulle nån förvånas
av att det är som vanligt?
Förmodligen.
Sådär utanför förstår man inte
hur man ens kan kliva ur sängen.
Det gjorde inte jag heller.
Före allt det här.
Konstigt nog förstår inte världen.
Existensen.
Att man faktiskt inte kan fortsätta.
Såhär är det:
Solen skiner oftast.
Fast det är kallt.
15 grader och kalla vindar.
Min största värdsliga problem
är att Amira blir rastlös.
Och en rastlös Amira vill trycka
på mammas alla knappar.
Och tålamodet är långtifrån samma.
De flesta har slutat höra av sig.
Deras vardag har börjat om.
Det är ganska tyst.
Och det är väldigt svårt.
Men i det stora hela:
Vi har det bra.
Annonser
Hej jag känner igen det du säger från när min mamma gick bort att världen stannar men alla andra fortsätter som vanligt. Varför stannar inte världen? En katastrof har inträffat märker ingen Det? Men vardagen fortsätter till sist för en själv också det är tur att man har små barn en sån här gång för då måste man även själ fortsätta i vardagen och livet ändå. Man måste fixa mat, skjutsa till skolan etc som vanligt. Man hinner inte tänka så mycket och älta vilket kan vara en räddare när allt är kaos. Min erfarenhet är att tiden hjälper till att läka men man saknar och vill ha dom tillbaka för alltid. Vilket bara betyder att vi älskat för evigt❤
GillaGilla