Nu händer allt.

Testresultaten är tillbaka.

Det är inte asbest.

Bästa resultatet på länge.

Rivningen av toaletten fortsätter!

Och nästa vecka,

när vi ändå är bortresta,

verkar dräneringen sätta igång.

Förstå allt positivt som händer.

Dräneringen var ju det

som vi väntade på.

För att kunna fixa Hampus rum.

Hans nya rum.

Det han längtade efter.

Men jag känner inte det positiva.

Inte glädjen.

Inte lyckan.

Ibland vill jag bara skita i allt.

När det ska pratas om inredning.

Till badrummen till exempel.

Jag orkar inte.

Vill svära.

Skrika.

Men samtidigt.

Jag tvingar mig.

Men jag saknar det.

Att göra honom glad.

Som när vi köpt en ny router.

Och hans spelande äntligen

fungerade utan strul.

Att se dig glad, Hampus.

Jag saknar ditt leende.

Jag saknar glädjen det gav mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Med kraft från WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: