Är jag samlad?

Jag ser Hampus framför mig.

Hela tiden.

Dygnet runt.

Då vill jag bara stanna upp.

Inte tappa bort honom.

Nästan så jag blir arg

när någon stör mig.

Ibland är det barnen.

Men jag blir ändå arg.

”Du verkar samlad.”

Den kommentaren fick jag idag.

Välkommen in i mitt inre.

Så tänkte jag.

Ut från min mun kom nåt annat.

Jag hittade min son död.

Hur reagerar man på nåt sånt?

När man blir ett sönderrivet pussel

och det saknas en bit.

När den alltid kommer saknas.

Jag vill krypa ihop i fosterställning.

Skrika.

Gråta.

Men jag gör inte det.

Är det att vara samlad?

Hampus kommer inte tillbaka.

Om jag visste,

att jag fick träffa Hampus om jag dog,

då skulle jag.

Är det att vara samlad…?


En reaktion på ”Är jag samlad?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s